Om en världsfin helg och första sjukhusvistelsen som ssk-student.

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Och så blev det en riktig bildbomb! Hej! Vem trodde att livet skulle bli så här busy för någon vecka sen, nej inte jag i alla fall. Jag ska berätta lite om läget och allt sånt, men först vill jag skriva om min helg. Åååh världens finaste helg. I fredags kom Johanna ner till Malmö, så jäkla peppigt. Fredagskvällen blev prat, tacos och vin, lördagen blev Köpenhamn och söndagen blev årets första dopp i havet. Jo det är faktiskt sant, 1 grad celcius var det. Såklart badade vi bastu också. Men åh det var en så himla drömmig dag, klarblå himmel och sol och bästishäng. Näe nu saknar jag henne ännu mer... OCH nu började Lalehs låt Goliat spelas på min spotify, vår roadtriplåt ju!! Helgen var i alla fall p e r f e k t. 
 
Idag är det redan onsdag! Det går så snabbt. Igår var jag i alla fall ledig men dagen var fullbokad med plugg, möte och kör. Vid lunch tog jag en promenad vid Västra Hamnen i solen och bara satt vid vattnet ett tag och lyssnade på podd. Gillar att jag börjar få tillbaka den där känslan av att uppskatta att vara själv, kändes som att jag tappade det lite precis efter flytten. Men nu så. Herre, jag bor ju faktiskt här, är inte det så himla knäppt?
 
Just nu borde jag verkligen ta tag i lite plugg som jag måste ha koll på inför imorgon när vi har fältstudiedag. Jag ser faktiskt väldigt mycket fram emot det, jag och två till från min klass ska vara på en palliativ vårdavdelning. Palliativ betyder vård i livets slutskede så det är många tankar som snurrar i mitt huvud om hur det kommer vara. Vi kommer möta patienter med obotliga sjukdomar. På ett sett vill jag inte tänka så mycket på det, inte för att det känns läskigt att min första vårdupplevelse som ssk-student är på en palliativ avdelning, verkligen inte,  men när jag tänker på hur det kommer vara så känns det som att jag funderar så mycket över patienternas sjukdomar och hur deras hälsostatus är. Och det känns inte rätt, för det är bara en del av det hela. Det är liksom en människa med tankar, känslor och egna problem, inte en obotlig sjukdom. 
Så går mina tankar lite. Men det kommer gå bra. 
 
Hur mår ni? Hoppas allt är bra och att ni märker att det blir ljusare och ljusare för varje dag som går. Åh vad jag längtar till löv på träden och att få skaffa en cykel så jag kan ta mig fram hur jag vill, när jag vill. Pepp! Det blev ett himlans rörtigt inlägg hörni... Tveka inte att ställa frågor om det skulle vara något ni undrar över. Ha det fint!
#1 - - Dani:

Jag tror att det kommer vara jätteintressant att få vara på en palliativ avdelning första gången du är på ett sjukhus, du kommer säkert lära dig massor och se att livet inte alltid är en dans på rosor. Tror att man lär sig mycket på en sådan upplevelse. :) Ser framemot att läsa om vad du fick göra osv :-) <3

P.s. Ett tag när jag tittade på bilderna var jag orolig över att du hade slutat dricka mjölk i teet hahah men sedan när jag skrollade ner såg jag att det inte var så ;)

Svar: <3!
Frida

#2 - - Emma:

Drömmiga bilder <3

Svar: Åh taaack fino!
Frida

#3 - - Amanda:

det låter som en väldigt intressant och jobbig arbetsplats, men jag tror man får väldigt mycket perspektiv på livet!

Svar: håller med till 100%!
Frida

Upp