25. Håkan Hellström och mitt livs konsert

Hej! Sommarlov, äntligen. Sen vi hördes sist har jag levt i en tentabubbla, utan slut har det känts som. Men se, jag klarade mig hit och det känns faktiskt bra. Jag har dessutom flyttat och renoverat och kommit någorlunda i ordning och varit i Göteborg och hängt med kompisar och somrat mig. Får berätta saker lite efterhand tänker jag.
 
Dessutom har jag varit med om mitt livs konsert. Som ni kanske förstår efter att ha läst titeln på detta inlägg. 
 
Allt började klockan nio söndagen den 5/6. Jag, Tara, Ida och Mattias i en bil mot Göteborg. Och Håkan i högtalarna hela resan såklart, vi peppade loss!
 
Framme i gbg vankades shortsköp för vissa av oss, promenerande och lunch-inköp. Vilken stämning det var i hela staden! Fullt av taggade Håkan-människor och från varje restaurang hördes Håkan-musik. En Håkan-bubblande stad helt enkelt, i min smak minst sagt. Och vädret var strålande, aaaah allt var så magiskt. När klockan var eftermiddag parkhängde vi i Trägårdsföreningen med Johan och hans bror Anton och hade det väldans härligt.
 
Sen sen seeeen var det dags att bege sig till arenan!!! Här har ni mitt peppade fejs in action. 
 
Efter bara lite kaos och panik var vi inne på Ullevi och fick sjukt najsiga platser! Jag är sjukt glad över de gånger jag stått längst fram på en Håkan-konsert, men nu krävdes det lite mer om en ville komma så långt fram, trivdes himla bra ändå! 
 
Tara och Mattias i kvällssolen. Den förväntansfulla spänningen i väntan på en konsertstart alltså, den känslan skulle jag vilja spara på burk. 
 
Popcorn åts!
 
Och så äntligen förband, ingen mindre än Sven Bertil Taube. Vad fin han var! 
 
Waaaaaaah, HÅKAN! Så himlans otroligt fantastiskt när han och bandet äntligen kom!
 
Kan jag ens beskriva euforin? Tveksamt. Skratt och tårar, lycka och pepp pepp pepp. Alla mina favoriter spelades och många andra låtar därtill (eller vadå, allt var favoriter) som jag aldrig hört live, fantastiskt. Dans och armarna i luften. Publikrekord slogs ju också, och oj så mäktigt när hela arenan sjunger Håkan. Det hela avslutades så himla himla fint med underbara låtar och fyrverkerier. Tårarna bara rann utan att jag fattade det själv, det var bara så himla mäktigt alltihop. Där står jag i ett hav av mer än 70.000 människor och där står han, Håkan, som satt ord på så mycket genom alla dessa år, nä wow, bara wow. Ni kanske förstår att jag tyckte kvällen levde upp till alla förväntningar och mer därtill?
 
Efter 3,5 timmars konsert (kändes verkligen inte som så länge, snacka om att vara i nuet) var huvudet fylld av pepp men kroppen ganska så sliten. Tips, gå inte på konsert i converse, det gör ont även om du bara står upp. Kön ut från arenan är ett kapitel för sig men sen hoppade vi in i bilen för att fara tillbaka till Malmö. 
 
Jag och Ida turades om att köra även om det blev så att Ida körde tills vi släppte av henne, alltså typ nästan hela vägen, hehe. Men! Vi var med i radio! Vaken i p3 & p4 lyssnade vi på och mailade in en liten text som sen lästes upp. Och jag fick världens finaste svar, åh. Kolla bara. 
 
Så fint!! Tack tack tack! Och ps. hur firar man ens nationaldagen? Men men, de var det som var frågan så jag gjorde en variant av ett svar hehe. Vid fyra var vi hemma i Malmö igen, trött som tusan var jag. Men söndagen den 5 juni, den kommer jag leva länge på.
 
Håkan alltså <3
 
Dagbok., Genom mobilkameran., LIVSPEPP | |
#1 - - johanna:

är la lagom avundsjuk nu. men vad fint att du var där! hoppas så mycket på att han släpper ett helt album snart och drar ut på turné sen!!

Svar: Det var helt fantastiskt underbart! Och åh ja, det hoppas jag med!!!
fgodling.blogg.se

Upp