Veckosummering 1
En vecka på min allra första VFU (verksamhetsförlagda utbildning) har gått. Snabbt gick det, fast samtidigt långsamt, svårt att förklara. Jag är ju som sagt på ett vårdboende. Den första veckan har varit rolig och spännande och oj vad jag lärt mig nytt. Det går verkligen inte att jämföra med att sitta i skolan och läsa om hur saker och ting går till, det är detta som breddar ens perspektiv. Att få se hur det går till på riktigt. Och jag menar, detta är bara ett av alla vårdområden av alla som finns, och detta boende är bara ett av alla boenden i denna stil som finns.
Här kommer några funderingar från veckan som gått:
✼ Jag har svårt att veta min plats, eller kanske snarare att ta plats. Det är vad jag hittills har tyckt känts mest komplext med student på praktik-rollen. I synnerhet i och med att detta är min första riktiga praktik på sjuksköterskeprogrammet. Ibland tänker jag att jag ska sluta tänka och analysera saker som det, men samtidigt går det verkligen inte eftersom det är det enda jag vet, att jag är en student på min praktik. Om detta istället hade varit mitt jobb och detta min inskolning tror jag allt hade varit mycket lättare. Åh, det är så svårt att förklara...
✼ Jag tvivlar en del på min egna förmåga när det kommer till de tekniska momenten. Kanske inte alls så konstigt i och med att jag endast utfört tekniska moment på dockor tidigare. Idag fick jag faktsikt ge insulin med en insulinpenna för första gången! Dock antagligen den lättaste injektionen av alla injektioner, men ändå. Det kändes bra.
När vi hade fälltstudiedag i termin 1 var våra handledare studenter från termin 6. Jag minns att jag frågade en fråga om de tyckte att det var svårt och läskigt i början med tekniska moment som att sätta pvk, kateter, ge injektioner osv. De sa att såklart hade varit nervöst men att det inte var något de längre tänkte på. Att såna saker gick på rutin. Och i slutändan handlar ju faktiskt sjuksköterskeyrket om så mycket mer än att ge en intramuskulär injektion, det försöker jag ha med i huvudet när det känns jobbigt. (Undra hur jag kommer se tillbaka på dessa funderingar om några år)
✼ Några nätter i rad nu har jag drömt att jag tagit blodprov men sedan glömt att vända provrören så många gånger en ska göra det. Blir så stressad i drömmen!!
✼ Det är så roligt att lära känna de äldre på avdelningen och jag kastas lite tillbaka till när jag jobbade på Äldrelyckan. Åh, det jobbet var så mysigt! Däremot märker jag nu när jag står på andra sidan, som vårdpersonal, hur lite tid en har med de äldre att bara "umgås", vilket såklart är jättesynd. Därför oerhört viktigt att saker som Äldrelyckan finns.
✼ I övrigt känns allt: BRA. Idag är det ju måndag så vecka 2 har börjat och jag ska erkänna att jag ver lite nervös för idag. Men det har nog mer att göra med den hysteriska och överanalyserande människa jag kan vara ibland, än att det faktiskt fanns någonting att vara nervös över. Det var lärorikt idag och allt gick super.
Hoppas ni har det fint! Kram.